Detta skrev vi för 25 år sedan. Under 2019 skall vi försöka återkoppla och se vad som stämde och inte.

Stay tuned.

VEM ANVÄNDER INTERNET
I DAG OCH I MORGON

… the Internet is beginning to eliminate the
constraints that geography places on access
to education, jobs and services.

(Financial Times 93-11-30)

I detta kapitel gör vi ett försök att, utifrån dagens situation, förutsäga när olika branscher och företag kommer att ansluta sig till Internet. Prognoser av detta slag är mycket vanskliga att göra. Enstaka händelser kan ge utvecklingen en helt ny inriktning. En skandal, tex ett lyckat intrång av en hacker, kan paralysera en hel bransch under lång tid, medan ett framgångsrikt exempel i en annan bransch kan sätta igång en lavin av efterföljare.

Vilka anslöt sig redan i går?

Eftersom det var akademiker som befolkade Internet under nästan 20 års tid har självklart den akademiska världen präglat både Internet och dess användare. Det är också självklart att forskningsavdelningar och fristående forsk­ningsinstitut har haft stor anledning att ansluta sig för att utbyta elektronisk post, sända filer med data etc mellan sig och den akademiska världen. Av samma anledning anslöt sig dataföretag som hade någon form av koppling till högskolan ( t ex Sun Microsystems vars namn kommer från Stanford University Network).

I USA anslöt sig så småningom fler och fler bibliotek, både för att söka och lämna information. I många städer i USA blev biblioteken centrum för kommunens informa­tionstjänster på nätet. Dessa vände sig först och främst till stadens medborgare och gav dessa lokal information av intresse. Även Vita huset i Washington och, så småningom, Rosenbad i Sverige har anslutit informationstjänster till Internet.

I dag hittar vi…

…nya grupper på Internet. Fler och fler dataföretag, utbild­ningsföretag och kanske framför allt TV och tidningar har anslutit sig under sommaren 1994. Medieföretag kommer säkert att fortsätta att ansluta sig allt eftersom de upptäcker all den värdefulla information man kan få från olika källor -det finns ju mer än valresultat på Internet … Snart lär fler och fler företag också göra information tillgänglig, kanske i form av en tidningsliknande produkt som Aftonbladet Kultur, eller, som SvD och DN valt att göra, i form av så kallade BBS:er (Bulletin Board System, ett, oftast lokalt, konferenssystem med liknande tjänster som News och e-post i en och samma dator).

Både Memo och X.400-näten kan idag utbyta brev med Internet. Ännu har vi inte sett mer än enstaka exempel på informationsspridning från de större företagen. Med sina globala marknader, ofta kvalificerade kunder och snabbt föränderliga produkter skulle Internet kunna vara en ut­märkt kanal till både kunder och blivande personal.

Vilka företag och organisationer kan vi vänta oss i morgon?

Myndigheter och forskningsanknuten verksamhet

Först och främst kommer ännu fler av de företag och organisationer som har nytta av att kunna kommunicera med den akademiska världen att ansluta sig. Forsknings ­och utvecklingsavdelningar har mycket att vinna på att enkelt kunna söka information i bland annat universitets­biblioteken.

Både i USA och Sverige har flera myndigheter varit på hugget och anslutit sig på ett tidigt stadium. Likaså har vissa kommuner (bl a Helsingborg) ambitiösa program för att ansluta hela den kommunala verksamheten.

Skolor

Även grund- och gymnasieskolor håller på att ansluta sig för fullt. Här använder man dels nätet för att söka information, dels för att kommunicera med andra klasser, både i Sverige och olika delar av världen. De som redan hunnit prova har varit mycket entusiastiska över möjligheterna till att kunna internationalisera undervisningen och över möj­ligheten att göra t ex undervisningen i geografi mer levande genom att låta eleverna kommunicera via elektronisk post med kamrater i andra länder.

Informationslämnare

Flera företag och även myndigheter och organisationer vill sprida information till personer och andra företag utan att nödvändigtvis ta betalt för det. Nyhetsbrev, produktkata­loger, nylanseringar, nya regler och liknande är informa­tion som idag sprids via fax eller post och som skulle kunna spridas enkelt och snabbt via t ex sändlistor på Internet. Ett aktuellt exempel är hanteringen av valresultatet i riksdags­valet 1994 då alla valresultat både samlades in och sedan spreds till hugade spekulanter via e-post över Internet. Ett annat exempel är företaget Ida System (Datateknik 94-08-25) som ger ut sitt företags nyhetsbrev, kallat “Monday Morning Mail”, via Internet vilket har blivit mycket upp­skattat av kunderna.

Informationssäljare

Så småningom kommer informationslämnarna att få säll­skap av informationssäljarna. När, och vilka, styrs av de personer och företag som redan anslutit sig och därmed utgör den tillgängliga marknaden. Vi har redan nämnt tidningar och andra media. Nästa steg är bildbyråer, pressbevakningsföretag, tidskrifts- och bokförläggare, alla företag som via Internet kan sälja infor­mation enkelt, snabbt och på ett sätt som gör produkten (bilden, ljudet eller texten) lätt att förädla vidare för köpa­ren. I USA har flera förläggare sedan länge använt Internet för att påskynda processen från ide till färdig bok.

Vilka i övermorgon?

Tjänstesäljare

Redan idag har ett antal företag, framför allt i databran­schen, kundstöd via Internet. Nästa steg är naturligtvis att sälja andra tjänster via Internet. Det kan röra sig om rådgivning, problemlösning eller kanske vissa administra­tiva eller sekreterartjänster.

Efter hand som marknaden mognar kommer det troligen att dyka upp allt fler företag som hyr ut personal och kompetens i stil med dagens sekreterarpool via Internet. Redan idag erbjuder sig vissa företag, som tillhandahåller telefonpassning åt andra företag, att lämna telefonmedde­landen via e-post. Eftersom många företag idag har bantat bort alla marginaler och all extra personal finns det ett stort behov av tillfälliga resurser och även av specialistkom­petenser. Man kan tänka sig att företag hyr ut personer som jobbar med inskrivning efter diktamen, renskrivning, språk­rättning, formgivning, trycksaksproduktion mm, mm utan att någonsin besöka företaget de arbetar för. Både arbets­uppgifter och resultat förmedlas över nätet. Även mer kvalificerade tjänster kommer på sikt att kunna förmedlas på detta sätt, ofta i kombination med en telefonkontakt. Troligen kommer de mer formaliserade tjänsterna först och de friare efter hand.

Produktförsäljning

Postorder via Internet kommer också att växa så snart som någon brutit isen. Här är det inte att förvänta sig att traditionella postorderföretag kommer att ligga i frontlin­jen utan snarare sådana företag som har en speciell nisch som passar den typ av kunder som ännu är en majoritet på nätet (män i 20 -40-årsåldern med hög utbildning och ofta med god inkomst). Troligen kommer företag av typen Boys Toys (prylar för vuxna pojkar) att vara bland de första.

Det finns förmodligen redan idag en stor marknad för forskningsmateriel av olika slag. Allt från kemikalier och kolvar till papper och skrivtavlor borde redan idag kunna säljas med framgång på nätet.

Idesäljare – ideförmedlare och påtryckargrupper

Till denna grupp räknar vi organisationer och företag som vill föra fram en viss ide. Det kan röra sig om ideella organisationer (typ Amnesty och Greenpeace) som ofta bygger sina projekt på en omfattande faktaspridning.

En annan grupp är organisationer som fått i uppgift att sprida information om t ex Sverige som turistland (Turist­rådet och Svenska turistföreningen) eller information om hur man bäst exporterar till utlandet (Exportrådet). Inter­nets spridning bland amerikaner och många andra länders befolkningar gör det redan idag attraktivt att förmedla information till stora delar av den industrialiserade världen.

Utbildningssäljare

När kommer privatpersoner och föreningar in på Internet?

Fler och fler privatpersoner ansluter sig i dagsläget till Internet. Ett flertal telefon- och kabel-TV-bolag erbjuder, i USA, anslutningar till mycket humana priser. I Sverige är det största hindret för låga priser att antalet Internetanslutningar ännu inte är tillräckligt stort för att kunna ge utrymme för lågprisalternativ.

Ett undantag utgör ett mindre antal så kallade BBS:er där en privatperson idag kan få tillgång till e-post och ett urval News-konferenser till en rimlig kostnad. Fortsätter utveck­lingen i samma spår kommer vi snart att få full Internet­kommunikation till priser som privatpersoner, ideella för­eningar och andra med begränsade ekonomiska resurser har råd att betala.

Vilka ansluter sig när?

Att förutse när i tiden olika kategorier av företag och organisationer kommer att ansluta sig är en, minst sagt, vansklig uppgift. Nedan följer en grov och starkt förenklad prognos som bygger på följande grundantaganden:

• branscher som arbetar med snabba förändringar ( t ex mediebranschen) har oftast visat sig ha lättare att anamma ny teknik än andra branscher.
• företag som redan byggt upp stora, väl fungerande system för kommunikation kommer inte att lämna dessa förrän det nya har avsevärda fördelar (t ex Volvo och ABB).
• branscher som med rätt eller orätt tror att de har unika säkerhets- eller andra problem kommer att vänta in i det längsta ( t ex bankerna).
• branscher som har sina kunder eller uppdragsgivare i de kategorier som redan finns på nätet kommer att ha störst incitament för att ansluta sig. När dessa anslutit sig utgör de i sin tur marknad för en ny grupp av företag och organisationer.

De angivna person- och organisationsnamnen är bara exempel och skall inte tolkas alltför bokstavligt:

1995

• tidningar
• TV/radio
• nyhetsbyråer
• frilansare inom press/radio/fV
• folkbibliotek
• datatjänstföretag (mjukvarutillverkare, konsul­ter, supportföretag m fl)
• dataförsäljare
• dataföretag, hårdvarutillverkare branschorganisationer
• SMHI
• (data-)nätverkskonsulter
• informa tionslämnare
• myndigheter (utom datainspektionen) kommuner
• länsstyrelser
• första postorderföretaget
• alla partiledare
• privatpersoner med teknikentusiasm, Robert Aschberg och Jan Myrdal

1996

• informationssäljare
• bildbyråer
• copy centers m fl (utskriftsservice) tryckerier
• börsinformation
• kreditinformation
• resebyråer (enstaka)
• livsmedelsbutiker (typ Food Express) landsting
• internationella organisationer
• de flesta skolor
• de större museerna
• privatpersoner med kunskapsyrken idesäljare (Amnesty, NSF, m fl) tjänstesäljare (kvalificerade tjänster) första reklambyråerna
• pressklipp
• kungahuset ansluter sig (kronprinsessan drivande)
• kulturdebatten börjar föras över nätet Inbjudningar till premiärer via e-post Alice Timander ansluter sig

1997

• tjänstesäljare (enklare tjänster)
• sekreterartjänster ( språkgranskning, översättningsjobb, affärskommunikation)
• börsmäklare kontaktar kunder via nätet handläggare (personal, ekonomi, export m f1) fackföreningar
• Leif Silbersky och flera advokatkolleger

1998

• ABB, SKF och Volvo
• 50% av små och medelstora tjänste- och kunskapsföretag
• de flesta större svenska författarna är anslutna Svenska Akademiens sammanträden kan följas via Internet

1999

• försäkringsbolag
• ideorganisationer
• underleverantörer till storbolagen,
• order och betalningar via Internet 2000 banker, flytta pengar med ett klick på musen köp och sälj på börsen – online
• > 50% av traditionella tillverkningsföretag

2003

• privatpersoner
• > 50% av befolkningen över 12 år

2005

• privatpersoner
• > 70% av befolkningen över 12 år

Framtid

Eftersom Internet har vuxit rekordartat de senaste åren, och fortsätter att göra så, är det spännande att försöka se vad detta innebär framåt i tiden.

• Hur kommer dagens aktörer att agera framöver?
• Kommer det att uppstå helt nya typer av aktörer?
• Vad kan vi förvänta oss för nya tjänster och funktioner?
• Hur kommer olika branscher och länder att utnyttja nätet?

När det gäller leverantörer av Internetanslutningar kom­mer vi att se en ökad diversifiering och internationalisering. Å ena sidan har vi en stark drivkraft mot stordrift vad gäller infrastruktur, tekniklösningar och internationella och in­terkontinentala förbindelser. Å andra sidan växer behovet av kundanpassning och personlig kontakt på det lokala planet. Samtidigt måste arbetsplatsen vara attraktiv för kompetent, kreativ och kundtillvänd personal. Sannolikt kommer de aktörer som har en stabil internationell bas och ett bra system för lokal representation att vara mest fram­gångsrika.

Under ytterligare en tid kommer små fristående företag att kunna konkurrera eftersom efterfrågan på nätanslut­ningar är större än tillgången. Ganska snart kommer dock de stora aktörernas stordriftsfördelar att göra sig gällande, både vad gäller drift och vad gäller teknikkompetensupp­byggnad. De små Internetleverantörerna kommer att tving­as in i nära samarbete med någon av de stora aktörerna.

Kommunikationshastigheten kommer naturligtvis att öka dramatiskt, och man kommer troligtvis också att bli mer flexibel när det gäller dynamisk tilldelning “on de­mand” (man kommer t ex att kunna köpa extra kommuni­kationshastighet för speciella tillfällen såsom videokonfe­renser). Flera olika vägar att komma i kontakt med Internet kommer att växa fram via mobiltelefon, via kabel-TV­kabel och via telefon. Det kommer säkerligen att bli möjligt att få sin elektroniska post uppläst i telefon, antingen av en talande dator eller av en människa. Kopplingar till fax, minicall och GSM SMS (textmeddelanden via GSM-mobil­telefoner) kan vi också förvänta oss.

Vissa uppskattningar säger att alla i i-världen kommer att vara ansluta före 2005! Även de så kallade andra och tredje världarnas länder kommer inte att vara långt efter. Redan idag är Internet det snabbaste och säkraste sättet att kommunicera med många av dessa länder.

Många företag och organisationer kommer att erbjuda tjänster på Internet, framför allt i form av text, bilder och så småningom även ljud och videosekvenser. Det kommer sannolikt att bli vanligare med så kallade elektroniska gallerior där företag samlas för att presentera sig och sina tjänster och produkter. Allt fler företag kommer också att hitta sätt att berika sina produkter med information och annat från Internet och integrera denna i sina produkter utan att användaren vet att det är Internet som används.

Verktyg för att hitta personer och tjänster på och vid sidan om nätet kommer av naturliga skäl att vara ett viktigt område. Konsulter som hjälper företag och organisationer att lägga upp sökstrategier och bevaka vissa ämnesområden (jämför traditionell pressklippsbevakning) lär dyka upp.

Nya företag (Mosaic Communication) och organisatio­ner (W30) bildas för att arbeta med att utveckla verktyg och tjänster på Internet. Andra företag ser möjligheterna med att inkludera Internetverktyg och -tjänster i sina pro­dukter. Internet kommer också att ingå som en naturlig del i BBS-system och andra onlinetjänster som CompuServ, America Online eller Apples eWorld. Databasvärdar och databasägare kommer att göra sina databaser tillgängliga på Internet.

I takt med denna utveckling växer behovet av konsulter som hjälper företag med att bygga upp strategier för mark­nadsföring, kommunikation och säkerhet på nätet.

Exempel 

Svenska Internetanvändare: 

Sala kommun har börjat med att ansluta sitt cc:Mail-system till Internet. Främst tänker man ansluta skolor och bibliotek. Turistinformation på Internet från Nya Zeeland Wellington, Nya Zeeland använder WWW på Internet för att locka turister till sin stad.

Internet används för utbildning 

I MICE-projektet samverkar högskolor i Stockholm, Darm­stadt, Oslo, Bryssel, London och Paris. Elever från de inblandade högskolorna och från t ex Schweiz och Holland följer seminarier via Internet med både ljud och bild. Seminarierna spelas in och kan ses igen när så önskas. Ett 60-tal elever har följt seminarierna “live” och ett hundratal återuppspelningar har gjorts vid senare tillfällen.

Teleinformatik i Kista och Mitthögskolan i Östersund håller gemensamma doktorandutbildningar via Internet. I detta fall används inte video utan man använder en gemen­sam elektronisk rittavla. Begränsningar är brist på tillräckligt snabba förbindelser och att tex tentamenssäkerheten måste lösas.

Elever söker nya supernovor via Internet 

Elever från skolor i USA beställer bilder från den del av himlen de vill undersöka. Teleskopet på Lawrence Berkley­Laboratoriet i Kalifornien registrerar bilderna under nat­ten. Morgonen därpå sänds resultatet, via Internet, tillbaka till den beställande skolan. Sedan är det bara för eleverna att leta efter supernovor i bilderna. När en supernova hittats meddelas detta tillbaka till laboratoriet via Internet. Under april 1994 upptäcktes inte mindre än tre nya supernovor av eleverna.

Blind student lyssnar till Shakespeares dramer via Internet 

En blind student söker i alla Internetvärldens databaser efter online versioner av Shakespeares dramer. När han laddat ner texten till sin persondator låter han datorn läsa upp pjäsen med hjälp av syntetiskt tal.

Undervisning över Internet – en succe 

En professor vid University of Southern Louisiana erbjöd sig att undervisa en kurs via e-post. 18 000 personer anmälde sitt intresse för att delta.

Grupparbete med barn i USA över Internet

Fredrika Bremergymnasiet i Haninge gör grupparbete till­sammans med elever i Santa Clara i Kalifornien.