Är IoT verkligen en vettig startpunkt?
Några frågeställningar som dök upp i mailflödet:
När jag pratar med företag om IoT så tänker många; ’ja, men va bra, då har vi en app där vi kan styra alla saker’. Det är så klart en väldigt snäv, och inte särskilt bra, ingång. Frågan är ju då om IoT (och den där appen) verkligen är en en bra utgångspunkt för en vidare diskussion?
Och skall man fokusera på yttre effektivitet (vad man gör) eller inre effektivitet (hur man gör) som ju krävs för att lyckas.
Min högst personliga syn på detta…
Jag gillar IoT som område av flera skäl;
a) eftersom det hänger ihop med en befintlig produkt, så är det lätt att förstå och förhålla sig till. Både en VD och någon på verkstadsgolvet kan ha bra idéer kring ”vad skulle hända om vi kunde koppla upp den här grejen” eller ”vad skulle man vilja veta om hur kunderna använder den”?
Detta är jätteviktigt om man sätter säljare, UX-designers, utvecklaree och hårdvarupersoner i samma rum.
b) man hamnar oftast i interfacet mot kund, och i diskussionen kring vilka problem som kunden egentligen vill lösa med våra produkter. Då finns det en trygghet i att man känner både kunden och den nuvarande produkten, men att man kan driva innovation i det interfacet om man kopplar upp sin produkt.
I dessa resonemang blir det oftast väldigt tydligt att man kanske inte riktigt vet vilket verksamhetsproblem man löser (vilket jobb kunden egentligen vill ha gjort) eller vad han är beredd att betala för olika delar i en lösning. Det blir oftast ett uppvaknande och en nyttig övning att börja i.
c) det är inte raketvetenskap längre. Skall man göra blockchain eller AI så är man verkligen på framkant utan bra exempel att titta på, men vill jag koppla upp prylar så finns det både färdiga plattformar och massor av kompetens.
d) För att kunna föra bra diskussioner internt, så behöver man oftast en prototyp eller demo som alla förstår. Väldigt ofta trillar poletten ner först när man ser något som är skarpt. Där går det idag att sno ihop något cool på bara några veckor.
Vi byggde till exempel en uppkopplad växt inklusive IoT-plattform och app på 3 kvällar. Det var ju inte en lösning i sig, men blev en bra bas för skarpa diskussioner om kundsegment, affärsmodeller, paketering och betalningsvilja.
Och här landar man väl i den andra frågeställningen…
Som ingenjörer och ”experter på en befintlig business” är vi fokuserade på (och mäts på) hur vi gör saker lite lite bättre. Hur kan vi bli effektivare? Hur kan vi bygga den är nya produkten?
Eller hur kan vi bygga en app 🙂
Men inget av detta blir viktigt om vi inte vet VAD kunden behöver, VAD kunden värderar och VAD kunden vill betala för. Eller VAD är vår roll i ett nytt ekosystem…
Jag träffar nästan inga bolag som har en tydlig bid av VAD, men inte kan lista ut hur man kan åstadkomma det.
Däremot har nästan alla problem med vad man egentligen skall uträtta tillsammans med sina kunder, och hur man skapar en struktur som kontinuerligt driver innovation här. Och det är här man behöver hjälp före att snabbt ta sig från diskussionen om ”den där appen” till hur vi vill att vår business skall se ut om 3-5 år.
Det finns ju så klart massor av saker att göra internt, i sina egna fabriker, lager eller logistikkedjor. Och det måste man så klart ta tag i.
Men det som är bråttom är att ta tag i kunderna – för där vimlar det av potentiella konkurrenter som vill ta över relationen. Och startups gör det för att de är experter på VAD (som på något sätt listar ut hur man gör det).
Men där kan en befintlig kunder och uppkopplade prototyper vara det som gör oss relevanta och ger oss ett litet litet försprång.
Den chansen vill man inte missa.
Min fråga till er…
Om man nu vet att det är smart att börja i liten skala, att protypa och agera mer som en startup. Och att man inte har alla svar när man drar igång (det går inte att skriva en traditionell plan). Varför är det så svårt? Vad finns det för genvägar som funkar? Hur tar man de där första stegen, så att man sätter agendan för den fortsatta resan?